En dag som helt klart går till historien som en av de bästa!

Idag fick vi ju chansen att agera försökskaniner till ett gäng blivande instruktörer ute på Brukshundsklubben - de ville ha lite problem att bita i. Jag var så sjukt nervös och orolig hela förmiddagen, hujja. Var inte alls kul.

Vi packade in ett stycke Rejsa, en kampleksak och en påse korv och åkte iväg. Väl framme sa jag till gubben att "jag måste verkligen gå runt lite här ute och andas lite och varva ner, annars kommer det här att gå skitdåligt". För jag vet ju att det sitter i mitt ledarskap och inte i att Rejsa inte kan liksom. Allt jag känner förmedlas som en direktlänk till henne via kopplet och då är det ju superviktigt att själv vara lugn och positiv.

Sagt och gjort, jag gick där ute en stund och varvade ner innan vi gick in i klubbstugan. Där inne fick vi berätta lite om våra hundar (vi var fem ekipage), vad vi hade för problem och hur vi önskade att det skulle se ut. Jag tror att fyra av fem hade samma typ av problem, så bara det gjorde att jag kände mig lite lugnare. Vi var inte ensamma.
I samband med det så fick vi två instruktörer var som skulle jobba tillsammans med oss och jag fick en känsla redan där att "det här blir himla bra". De två tjejerna skickade ut otroligt trygga signaler redan där vi satt. Det bådade gott. :)

Vi gick ut och pratade lite om Rejsa och de frågade en massa frågor som var jättebra som fick mig att tänka efter också, vilket ju är jätteviktigt. Loppan fick hälsa på dem och de konstaterade snabbt att det var en väldigt glad och positiv hund - vilket vi såklart redan visste. ;) Vi fick visa lite hur hon beter sig och hur snabbt hon "låser sig" när hon ser andra hundar och vad vi gjorde i de situationerna. Vi började lite lätt med att hon fick iaktta de andra hundarna som var där på håll, sen tog en av tjejerna ut sin hund för att vi skulle börja klura lite i vad som får henne att bryta bäst - mat eller lek. Vi kom snabbt fram till att lek/kamp var det hon föredrog.
Första mötena gjordes på en lite större yta (parkeringen upp mot skogen) sen smalnade vi av och gick längs vägarna. Det gick jättebra! Loppan var verkligen superduktig! I slutet när vi gick längs vägen som går ner till själva Bruks så reagerade hon inte ens på att vi mötte andra hundar utan ville bara snustra på allt piss i plogkarmen - love it! :D  Efter det så bröt vi eftersom vi ville avsluta med en positiv upplevelse för både henne och mig.
Sen stod vi en stund och surrade om hur det hade gått och vad jag ska ta med mig och vi kom tillsammans fram till följande:

• Rejsa kan om hon vill, det handlar om att jag måste tro på mig själv och tro på att vi fixar det där. Annars går hon in och tar över ledarrollen om inte jag fullföljer min uppgift.
• Lek bryter bättre än korv. :P
• Jag måste tänka på att gå mer stolt och starkt och inte som en ostkrok då det ger ett osäkert intryck för Rejsa.
• Då det här bara är en uppgift hon tagit på sig utan att det kommer från någon specifik händelse så är det ju bara dumheter och går att träna bort. Nöta, nöta, nöta!
• Vi kommer att få bakslag, men det är bara att ta till sig det som något jag kan lära mig något av - vad hände? Vad gjorde jag annorlunda? Vad ska jag tänka på tills nästa gång?
• Läsa Loppans kroppsspråk bättre och se till att jag är steget före hela tiden, hon ska inte ens få chansen att låsa sig innan vi bryter med lek!
• Öva på hundmöten på bra dagar då jag känner mig stark och positiv - gör jag det "bara för att" och är trött eller på dåligt humör så ger jag varken mig eller Loppan en schysst chans.
• Jag måste lämna alla dåliga händelser som skett hittills och nollställa mig, nu ska vi framåt med ny motivation och nya redskap!
• Jag måste även lämna mitt dåliga samvete någon annanstans, nu blev det inte som vi hade tänkt - hon blev ingen supermegatävlingshund - hon blev en älskad och underbar familjehund och den uppgiften sköter hon till 100%. Acceptera att livet inte alltid blir som man tänkt sig, men det behöver inte betyda att det är mindre bra ändå!
• Börja introducera apportpinnar, mest för att vi ska hitta på nåt kul tillsammans och så till våren när det torkat upp lite ska vi ge oss på lite nya grejer. :)  Att lära oss något nytt tillsammans är också stärkande!
• Vi fick även beröm för att vi hade en fin kontakt, jag och Loppan. Det var sjukt roligt att höra!

Jag fick verkligen upp ögonen för situationen på ett helt annat sätt och blev så galet peppad! Tror aldrig att jag varit med om något liknande tidigare. Helt galet roligt! Och jag kände ju verkligen hur mitt självförtroende växte så otroligt mycket på bara denna lilla stund vi var där. Oj, vad jag behövde det här positiva peppet! Och ja, jag skriver "jag" för att Rejsa kan ju det här, det är ju mig det hänger på. :)

Stort TACK till Brukshundsklubben som gjorde det möjligt för oss att vara med idag.
Men ett speciellt riktat TACK vill jag ge till Victoria och Pia för eran insats - ni kommer att bli grymma instruktörer!

Mattes stora hjärta!

Laddar inför morgondagen!

Är skittaggad inför morgondagens besök på Brukshundsklubben - jag behöver verkligen lite pepp och lite nytt tänk!

Jag återkommer med en rapport imorrn!

Häjjn blir himla bra!

Jag och Loppan har blivit uttagna till att vara "försöksekipage" till ett gäng blivande instruktörer på brukshundsklubben! Jeejj! Det kommer att bli intressant att höra om de har några nya tips att komma med då vi själva har kört fast...
Med vad, tänker ni då kanske? Rejsa har lite svårt med hundmöten, dock inte i alla situationer märkligt nog. På utställningar där det är massor med hundar - där bryr hon sig inte nåt, inte heller när vi varit på kurser - inga problem. Men, när vi är ute och går och möter hundar en åt gången så ska hon bara dit till vilket pris som helst. Är det en hund som inte bryr sig nåt alls så går det såklart lättare att korrigera henne, men om det är någon som stirrar på henne eller såna där småhundar som bara skäller och lever om - då är det bara att hålla i hatten. :/ Vilket är sjukt trist eftersom det är hennes enda negativa sida. I övrigt så är hon den bästa på alla sätt och vis!
Vi har löst det här problemet tidigare också, men så fort hon är lugn och trygg så kommer det nån lös hund och omkullkastar alltihopa på mindre än två sekunder... :(
Men nu har jag gett mig fasen på att vi ska fixa det här once and for all! Att få något verktyg som vi kan jobba med och som är långsiktigt. Det ska bli toppen att få lite ny inspiration! :D
Som vi längtar!

Jag ger upp...

I två nätter har Loppan sett till att vi vaknat en gång i timmen typ, eller i alla fall jag... Eftersom hon löper nu så får hon inte vara i sängen av uppenbarliga orsaker. Hon är inte så nöjd med detta beslut som tagits över huvudet på henne. Hela nätterna så tvättar hon sig högljutt, morrar åt allt som låter eller helt sonika ställer sig och stirrar ut matte tills hon vaknar. Jag kan alltså vakna med en olustig känsla i kroppen och när jag öppnar ögonen så står Loppan ett par decimeter från mitt ansikte och stirrar på mig. Det är hennes sätt att be om lov för att få komma upp i sängen. Jag säger "gå i bädden", hon går dit och lägger sig med en djup suck. En timme senare så är det samma sak eller så tvättar hon sig så att jag vaknar. Provade även med att ignorera henne helt när hon stirrade på mig - då smög hon sig upp i sängen och la sig längst ner med hopp om att ingen skulle märka att 43 kg hund låg där. Yeah right. Imorse när gubben åkte till jobbet så hittade han en av hennes leksaker på min sida av sängen så tydligen har hon nog försökt att förhandla sig till en plats den där gången när jag ignorerade henne... Hon är bäst på många sätt och vis, men när hon löper är hon hyfsat omständig den lilla damen. Framöver så får hon snällt sova i vardagsrummet så att jag får behålla min mentala hälsa ett tag till.

Såhär ligger hon helst och sover fortfarande (ca 10v gammal här skulle jag tro)

Lite funderingar....

Alltså, det sägs ju att hundar inte kan se på tv eller i alla fall urskilja vad som visas. Vi satte igång filmen "Troja" nu på fm och i början är det en hund som söker reda på sin döda husse. När detta visades så var Rejsa jätteuppmärksam och stirrade på tv´n med öronen framåt och när hunden försvann från rutan började hon titta på husse som åt frulle. Vi tänkte att vi testar och ser om det verkligen är hunden hon tittar på, så vi spolade tillbaka så att scenerna med hunden kom upp igen - och hon började stirra på tvn igen. Och som förra gången, när hunden försvann från rutan så tappade hon intresset helt. Kan det vara så att de faktiskt kan urskilja vad som visas på tvn? Vad tror ni?

Sen funderar jag också på det här med att hundar drömmer och vad de drömmer om. Loppan kan ju ligga och gnälla lite när hon sover, sprattla lite med tassarna och ibland även väcka sig själv med att hon skäller. Inatt vaknade jag till att hon ylade som en varg! Jag har aldrig hört henne yla - ever! Kan säga att jag är lagomt nyfiken på vad hon kan ha drömt som framkallade en ylning.... :)

Rejsa lillskit - börjar vara ett tag sen.... :)

Kennelträffen

Vi hade superkul igår på kennelträffen hemma hos uppfödaren! Om man bortser från att Loppan råkade skalla mig i läppen så gick det jättebra för oss. :)   J tyckte även att det hänt mycket med både Rejsa och mig, jag har blivit mer bestämd och hon har börjat lyssna bättre. Det var jätteroligt att höra! Och jag måste ju erkänna att det hände mycket bara efter sista löpet, hon blev som en helt ny hund - lugnare, mer harmonisk, lyssnar bättre... Mycket najs. :)
Här är några bilder från gårdagen!

En sorglig dag

Idag har Loke fått vandra vidare upp till resten av gänget som huserar i himlen... Efter att ha varit sjuk en tid så var det dags att han fick somna in. Trots att det inte varit vår hund så har jag sörjt hela dagen och gråtit till och från - vi har ju ändå varit med sedan han var liten vappe. :(  
Det här är baksidan med att vara hundägare, de finns inte med oss så länge som vi önskar att de gjorde. Ibland måste svåra beslut tas och ibland kräver åldern sin rätt - oavsett så är det grymt tråkigt....
Loke kan nog ha varit världens bästa och snällaste hund på alla sätt och vis, klok som en gammal gubbe och hade en fantastisk personlighet. Nästan så han var lite mänsklig emellanåt.

Vila i frid, älskade vän.

Gubben Loke

Eddie och Loke - nu ses ni igen grabbar...

Tisdag = måndag

Idag får min tisdag representera måndag då hela gårdagen gick bort pga min elaka huvudvärk. Så idag blir det en massa plugg - dvs. lääääääsa! :P Fast först ska vi på en liten prommis med Loppan och ta några fina höstkort på henne....

Har börjat fundera på var vi ska fira jul i år - jag skulle gärna fira tillsammans med pappa och hans sambo, men vi får se vart vi hamnar. Oavsett så är det svårt att vara borta någon längre stund då Rejsa inte kan följa med överallt pga flera i min familj är allergiska. Det är lite trist.... Men det är bara att göra det bästa av kvällen!

Ne, nu ska vi gå ut med allra käraste vovven! :)

Prutthund

Rejsa ligger just nu och tokpruttar medan hon sover - kan lova att det både låter och luktar... Hujja. Tur att hon är söt.

Idag blev det en långprommis in till stan och Kvantum, köpte en tandkräm och fick lite Ipren av mamma, sen hem igen. Vi var väl ute i 1½ timme, lite kyligt - men så otroligt skönt (bortsett från skavsåret jag fick på köpet) ! Den här veckan har vi nog varit ute varje dag på 45 minuter - 1½ timmes härliga prommisar.

Rejsa-Bus har en förkärlek till kvistar - de får gärna vara lite yviga och stora, då är de roligare eftersom man då kan leka "fälla matte" ;)...

Jag och några vänner har börjat fundera på att gå ihop och hyra ridhuset på Grans ett par gånger i månaden, vore så jäkla skönt att kunna träna hund inne där det är både lite värme och inhägnat. :) Har beställt ett par böcker skrivna av Memea Molin - "Inkallning är så mycket mera" och "Lydnadsboken - för träning och tävling". Ska bli intressant och roligt att läsa dem!