torsdag 25 november 2010

Jag ger upp...

I två nätter har Loppan sett till att vi vaknat en gång i timmen typ, eller i alla fall jag... Eftersom hon löper nu så får hon inte vara i sängen av uppenbarliga orsaker. Hon är inte så nöjd med detta beslut som tagits över huvudet på henne. Hela nätterna så tvättar hon sig högljutt, morrar åt allt som låter eller helt sonika ställer sig och stirrar ut matte tills hon vaknar. Jag kan alltså vakna med en olustig känsla i kroppen och när jag öppnar ögonen så står Loppan ett par decimeter från mitt ansikte och stirrar på mig. Det är hennes sätt att be om lov för att få komma upp i sängen. Jag säger "gå i bädden", hon går dit och lägger sig med en djup suck. En timme senare så är det samma sak eller så tvättar hon sig så att jag vaknar. Provade även med att ignorera henne helt när hon stirrade på mig - då smög hon sig upp i sängen och la sig längst ner med hopp om att ingen skulle märka att 43 kg hund låg där. Yeah right. Imorse när gubben åkte till jobbet så hittade han en av hennes leksaker på min sida av sängen så tydligen har hon nog försökt att förhandla sig till en plats den där gången när jag ignorerade henne... Hon är bäst på många sätt och vis, men när hon löper är hon hyfsat omständig den lilla damen. Framöver så får hon snällt sova i vardagsrummet så att jag får behålla min mentala hälsa ett tag till.

Såhär ligger hon helst och sover fortfarande (ca 10v gammal här skulle jag tro)

Inga kommentarer: