Känner mig tokstressad och jag vet inte varför. Känner mig även lite låg och det förstår jag inte heller varför jag gör. Eller jag vet egentligen varför när jag börjar nysta lite i det hela. Brist på träning och alla de endorfiner det släpper lös saknas i min kropp.
Så, nu är det dags att ta tag i endorfinerna helt enkelt!
Upplägg: Simpelt - börja med två gånger i veckan i gymet. Prommisar när vädret tillåter (jag är sjukt frusen så prommis i -20 går fetbort). Sen utöka när jag känner att jag fått in en bra rutin.
Nu kör vi! :D
3 kommentarer:
Låter som en bra ide, träning får en verkligen att må bättre!! :)
Jo, Jessica har också lite som mig. Känner av och ser, hon drömmer däremot inte. Känner ofta mer när jag är mer "nere", kanske känner jag av mer då... Märkligt det där. Kram!!
Och det värsta är ju att man vet aldrig om man testar rätt eller fel! Gör vi rätt som låter henne sova i våran säng? Borde vi tvinga i henne i sin egen? Blir detta i långa loppet helt galet? Nej, jag håller med, sömnlösa barn är bland det värsta och speciellt när man inte är van! Norah har man bara behövt lägga och aldrig någonsin ta en kamp förens nu..Nåväl, vi får hoppas att det går över både för er och oss!
Kram!
låter som en bra plan :)
Skicka en kommentar