Kort resumé av förlossningen

Jag orkar inte skriva någon detaljerad version av förlossningen, så ni fåren komprimerad version. :)

Vid 05.30 på måndag morgon väckte jag gubben efter att jag haft relativt regelbundna värkar halva natten - helt klart hanterbara, så jag lät gubben sova tills de ökade i intensitet. Efter att ha väckt gubben så ringde jag till förlossningen för att rådfråga dem när man skulle åka in. De sa att vi kunde komma in så de får se hur det ser ut och hur mycket jag öppnat mig. Sagt och gjort, vi satte oss i bilen och åkte mot Sunderbyn. I bilen så passade vi på att ringa mamma och pappa för att berätta att vi var på väg in.
Väl i Sunderbyn efter CTG-kurvor och undersökning så visade det sig att jag bara var öppen ca 1,5 cm och att en bit av tappen också var kvar - den hade alltså inte planat ut. Bm tyckte att vi skulle åka hem igen, men det tyckte in vi och gick ner till cafeterian och käkade frulle istället. När vi sitter och äter så börjar värkarna ta till i både styrka och täthet så vi ringer upp till dem på förlossningen igen och de gör en ny CTG-kurva och undersökning. Då har jag under den timmen vi varit nere i fiket öppnat mig ytterligare 1,5 cm så de lägger in mig på BB och jag får en sovdos bestående av morfin och bricanyl så att jag kan vila upp mig inför det som komma skall. Efter att ha vilat och ätit lite så börjar värkarna komma tillbaka och jag blir undersökt igen och har öppnat mig ytterligare lite (typ 1 cm) till. Värkarna blir ondare och ondare och vi får gå över till förlossningen igen (klockan är nog kring 18 nu). Där har de tappat upp ett varmt bad till mig och det var såååå skönt! Speciellt när värkarna kom och man inte hade någon tyngdlag som jobbade mot en. :)  När jag badat klart så fick vi gå till förlossningsrummet - dock med hjälp av ett gåbord då värkarna var ordentligt jobbiga nu. Inne på rummet så fick vi till slut träffa den barnmorska och undersköterska som skulle vara med oss resten av förlossningen - Margareta och Susanne. Där kan vi börja snacka om att det var rätt personer på rätt plats! Så otroligt underbara människor! Hur som helst så fick jag börja med lustgas, rätt låg nivå så att jag skulle få vänja mig vid den. Den funkade jättebra! Mycket bättre än vad jag trott så jag var positivt överraskad. Gubben hjälpte mig att se kolla när mina värkar klingade av och när det var dags att ta bort masken så att jag inte skulle bli så borta mellan värkarna. Efter en stund så kommer narkosläkaren in och lägger en ryggbedövning och sååå underbart det var med denna bedövning! Att sätta den kändes inte alls så det var inte ett minus det heller... ;)   Men att kunna ändra lite lägen utan att få så brutalt ont var gudomligt skönt! Jag kände såklart fortfarande värkarna, men jag kunde hantera dem igen och då blev allt så mycket lättare. Efter en massa jobb för att hjälpa lillen neråt så kom de berömda krystvärkarna - shit vilken skillnad det blev! Man känner verkligen hur kroppen tar över helt och hållet och det enda man kan göra är att haka på och hjälpa till. Hur mäktigt som helst! Efter 35 minuters krystvärkar så kom lilla, underbara Zack till världen! Vilken lycka! Det första jag säger när han kommer ut är "älskling - hör du, han låter juh!" och så började tårarna spruta. :)  I precis det ögonblicket så glömmer jag all smärta som varit och känner mig bara totalt harmonisk och genomlycklig. När de lägger upp honom på bröstet så var det kärlek vid första ögonkastet - det går inte att beskriva med ord. :)
Gubben var ett otroligt bra stöd under hela förlossningen, visste precis vad jag behövde och var lugn när det behövdes och peppade när det var läge för det. Han är den underbaraste som finns, som jag älskar den mannen alltså!
Bm Margareta och uskan Susanne var grymma - de guidade mig och jag kunde fråga dem vad som helst. Mellan värkarna så skojade vi en hel del och det gav mig en massa positiv energi och en trygghet som jag verkligen behövde. Jag, gubben, Margareta och Susanne var verkligen ett sjukt bra team som tillsammans jobbade för att det skulle bli så bra som möjligt. Det finns absolut ingenting jag skulle vilja ändra på, jag hade verkligen en fantastisk upplevelse!

Eftersom jag tyvärr fick en ordentlig bristning så åkte jag direkt till operationssalen där de tråcklade ihop mig så fick gubben och Zack några timmar för sig själv direkt efter förlossningen. Tappade därför de två första timmarna som sägs vara viktiga för amningen, men det tog vi igen när jag kom tillbaka till BB. Lillen jobbade på toppenbra för att få igång mjölkproduktionen och nu har jag mat i överflöd! :)  Supernajs!

Nu försöker vi lära känna våran nya familjemedlem och komma in i en vardag som föräldrar. :)

Skriver mer en annan dag!