Drömmar, ambitioner och talang?

Jag satt här om dagen och funderade på alla dessa människor som verkligen gör det de brinner för, och alla dessa människor som skulle kunna flytta berg om det så behövdes.

Anledningen till att jag kom att tänka på det är på grund av min bror, Fredrik, som lever det liv han vill på alla sätt och vis. Han har alltid varit grym på att teckna, alla hans skolbäcker är fulla med detaljerade bilder på skotrar och annat avancerat (som jag kan tycka att det är när man är sju år gammal). Han utbildade sig till målare, arbetade med det under en period tills kroppen sa ifrån och det var dags att göra något annat. Då bestämde han sig för att lära sig tatuera - sagt och gjort, idag är han en relatvit känd tatuerare i Sverige och driver sitt eget företag. Han har alltså följt sin artistiska ådra och verkligen tagit tillvara på det han är vansinnigt duktig på och delar med sig av detta till andra. Och om ni inte förstod det så är jag grymt stolt över honom! Han har då även en fantastisk sambo och numer även en underbar liten son och har verkligen gjort sig förtjänt av allt detta genom envishet och hårt slit.
Sen finns det såklart andra som också är på helt rätt ställe - som min läkare på kvinnokliniken, dr Sigurd - som har hjälpt oss så fantastiskt mycket under vår barnresa. Det var till exempel han som såg till att vi fick remiss för äggsonation nu sist, ingen har någonsin varit så stöttande som honom. Vi har fått höra att det finns inget någon kan göra för att hjälpa oss av andra läkare, medan han har tyckt att det är "rent ut förjävligt" (hans egna ord) och att "så här kan ni inte ha det". Tilläggas bör att karln egentligen är pensionerad, men jobbar 50% ändå. Då brinner man för det man gör. Heder åt honom.
Vem mer? Jo, såklart min kära vän Jessica - det finns ingen jag känner som kämpar så mycket i motvind som hon gör och har gjort under alla år jag känt henne. Det finns få som skulle ha klarat sig med huvudet i behåll efter att ha gått igenom det hon gjort, jag skulle minsann inte ha gjort det. Hon är så fantastiskt stark och jag vette fasen varifrån hon får denna styrka ifrån - kaffet? :P  Hon gör det så jävla bra som studerande, ensamstående tvåbarnsmamma. Hon är helt fantastisk! Du är tusen gånger grymmare än vad du själv tror honey!

Och självklart finns det massor med andra människor i min närhet som är helt underbara och gör fantastiska saker, det här är bara ett axplock... :)

Vad vill jag då ha sagt med detta? För några veckor sen hade jag en diskussion med en släkting om huruvida ett välbetalt arbete på annan ort var viktigare än närheten till ens nära och kära. Släktingen röstade på pengar. Jag kände direkt att fastän jag skulle tjäna tiotusen kronor mer i månaden på att flytta, om ens till Umeå, skulle jag inte göra det. För mig är det lycka och trygghet att ha min familj nära, betydligt mycket viktigare än pengar. Visst har vi det knapert vissa månader, men jag är ändå lycklig. Lycka sitter inte i pengar, inte för mig i alla fall. Hade lycka varit pengar så hade jag nog satsat på en annan utbildning. ;)
Jag känner mer och mer för varje dag som går att jag tror att jag verkligen hittat rätt med min utbildning, att jobba med barn är nog min grej ändå. Man blir verkligen inte rik på att arbeta med människor, men jag tror att man blir lycklig av att kunna ge något vidare till någon annan. Att dela med sig av det man kan, både med hjälp av utbildning och livserfarenhet. Att hjälpa andra är nog min grej. Det gör mig lycklig och jag brinner för det. Så mycket vet jag.