Grabbarna Grus

Coola killarna chillar på golvet hos familjen Samuelsson/Björk

Någon som kan förklara följande för mig:

För cirka 1½ vecka sedan så tänkte jag att jag skulle detoxa mig från Cola Light och godis då jag känner att det blivit lite mycket av det på senaste tiden, samt att jag tänkte vara snäll med magen då Cola Light är förstoppande. Sagt och gjort - har inte ätit godis eller druckit Cola sen dess. Men - ett stort MEN - jag har ont i magen varje jäkla dag! Förstår inte hur det går ihop... Kan det vara för att mina stackars tarmar är "otränade", alltså inte vara att få arbeta så som de gör nu? Någon som har någon teori? Jag håller på att bli galen alltså.... :(  Det är extremt frustrerande.

Inte något roligt och spännande ämne kanske, men jag tänkte kolla om någon har någon tanke kring detta. Och ja, om det fortsätter så går jag såklart till en läkare.

Veckans mat

Nu har jag, som planerat, gjort en liten matlista för veckan. Blir intressant att se om jag kommer att hålla den bara. :P
Tänkte även att jag skulle fota maten och lägga ut recept. Jag känner mig lite inspirerad av Monstermalla som gör så mycket roligare mat än vad jag nångonsin skulle komma på, men jag tänkte att då får jag en anledning att blogga även om jag inte har såå mycket att berätta. :)

Måndag: Rester
Tisdag: Älgstek med potatis och grönsaker
Onsdag: Makaronilåda
Torsdag: Rester
Fredag: Ranchkyckling
Lördag: Fläskfile med pommes - ev. grilla
Söndag: Spaghetti och köttfärssås

Nu är den äntligen här!

Zs första tand hade ploppat upp igår morse! Ett vass liten kakotjuv! :P  Han är inte lika snorig nu heller, men han secklar som en Alien alltså... Hur mycket seckel kan en liten kille producera liksom? Shit pommes!

På tisdag börjar även babysimmet med ett infomöte - det blir kul!  Z älskar ju att bada så jag tror att han kommer att gilla det här också. Som jag har förstått det så är det lite mer lugnare aktiviteter än vad han normalt ägnar sig åt när vi är iväg och badar. När vi är iväg själva så tokplaskar han från det vi kommer ner i badet tills dess att vi går upp igen. Sötunge! :)

Helg!

Idag blir det en bra dag, för det har jag bestämt! Den började med att Z sov till 07, bara där så inser man ju att inget kan gå fel idag. :P
09.45 har jag tid hos Favvo-Frida som ska kicka igång min resa tillbaka till mig själv som den blondin jag är. Det här är ju bättre än julafton juh! ;)
I eftermiddag är det tacomiddag på Grindgatan som gäller - blir smarrigt!

Nu ska jag fixa lite frulle till junior och mig själv!
Trevlig fredag alliopen!
Tjing!

Lilla hjälten

Idag har Z varit till Cederkliniken och tagit ett blodprov. Nej, han är inte sjuk men vi ska kolla upp om han är allergisk mot hundar - good to know känner vi. De stack honom i fingret och han grät bara lite tills han fick en nyckelknippa att leka med. Våran lilla hjälte!

Hjälten ca 1½ månad

Sömn

Sova bör man. Gärna en massa timmar varje natt, det är det optimala. Min sömn är inte optimal på nåt sätt.
Jag somnar där vid 24 och vaknar mitt i natten/tiiiidig morgon när Z vill ha lite välling. Sen tar det en stund att somna om, kanske en halvtimme. Sova sen i ett par timmar tills Z tycker att han sovit klart. Och det förstår jag att han tycker för han har ju sovit en himla massa timmar. Det har inte jag. Jag snittar kanske 5 timmar/natt typ. Det är åt fanders för lite för mig.  I dagsläget så sover jag alltid en liten stund på dagen, men det hjälper ingenting. Så nu har jag gett mig fasen på att jag ska ta igen lite timmar som jag behöver för att överhuvudtaget ta mig genom dagen.
Ingen dator i sovrummet hädanefter. Den är satans bländverk alltså! Den stressar mig mer än vad jag egentligen vill erkänna.... :S  Ingen cola light, det säger ju sig självt. Sen så måste jag sluta ligga och grubbla en massa när jag ska sova - det är jag expert på. Det är inte bra alls. Sista tiden har det varit lite extra grubblerier också, men det känns som att de börjar lätta lite. Det är skönt. :)

Nu: Kvällsfika och sen sängen. :)

Planering

För att vara en helt hopplös planeringsmänniska så är jag helt värdelös på att planera mat i förväg. Vi bestämmer oftast samma dag vad det blir till middag, vilket inte alltid är så optimalt. Jag får för mig att det blir billigare och smidigare om man planerar lite i förväg vad man ska laga för mat. Så nästa vecka tänkte jag testa detta... Wish me luck! :)

Utmaning, dag 6 och 7

Igår blev det ett par lejda, blå mjukisar som jag hittade på rea för endast 79 riksdaler.
Idag var vi på kalas och jag använde ett annat favvobyxor - ett par utställda från HMs Divided-avdelning. Love them! Är en riktig sucker för utställda brallor... :)

(bloggar från mobilen och får fasen inte bilderna i rätt ordning, men ni ser ju dem iaf...)

Mitt hår

Just nu skulle jag lätt kunna raka av mig hela skiten då jag på fullaste allvar ser överjävlig ut i håret! Jag har under alla år experimenterat en heeel del med mitt stackars hår men aldrig någonsin tidigare har jag mått så dåligt över hur det ser ut.... När jag ser mig själv i spegeln så vill jag bara gråta. Hujja.... :((. Jag har bokat tid hos FavvoFrida på fredag för att börja ta bort den röda färgen som nu mest är rosa och klippa mig - som jag längtar! Jag hade ju lätt kunnat färga över skiten men då tänker jag att ju fler lager färg på håret, desto svårare att få bort. Ni ska få ett par smakprover på färgen som numer är urtvättad och rosa. Inte snyggt.

Klappa händerna när du är riktigt glad

Igår överraskade Z med att visa att han minsann kan klappa händerna! Sötunge!

Jag blir sååå less alltså....

Preciiiis när vi vinkat adjö till förkylningshelvetet och trasiga nätter pga den så vad händer? Joorå, den kommer tillbaka! Men så jävla kul då ens. *suck*
Natten har alltså varit grymt trasig och vi är familjen Zombie idag - bortsett från Rejsa som skulle kunna sova sig genom en jordbävning och därför är lika pigg som vanligt. Jag är inte det minsta avundsjuk. Hmpf...

Utmaning, dag 5

Dagens byxor är nog inte godkända egentligen, men de var ett måste om jag skulle få ihop till sju par byxor förstår ni... Det är iaf ett par mörka jeansleggings från Cubus, tror att de kostade 199:- om det är nån som vill veta. :)
Tröjan kommer från Ellos och är den skönaste ever!
Jag tog dagens bild i en provhytt på HM då jag tänkte passa på när jag ändå kom ihåg att det skulle göras.

Utmaning, dag 4

Silvia jeans från Gina Tricot... De är lätt de tajtaste byxor jag någon haft i min ägo! :)

Men jow!

Imorrn ska jag ut på äventyr utan gubbe, barn eller vovve! Jag ska hela långa vägen in till stan för att dejta några babes och käka lunch. Som jag längtar! Jag ska fasen anstränga mig, typ sminka mig och ta på mig nåt annat än mjukisbyxor dagen till ära. Tjohoo! Bara en sån sak kanske kan få mig att känna mig lite piggare? Jag hoppas då på det.

Nu har jag blivit så där förlamande trött igen, trots att jag äter mina tabletter som jag ska - grymt frustrerande! För några kvällar sen så kändes det som att om jag blinkade lite för länge när jag stod upp så skulle jag somna där och då. Det är ju inte normalt. Right? Kanske måste be att få komma in och ta nya prover... Blä. :S

Imorrn ska jag även hämta ut en illis från Isa Form. Hade först tänkt ha den i vardagsrummet, men vette tusan om den inte skulle trivas bättre i sovrummet? Hmmm.. Får fundera lite på det där. :P



Bild lånad från Isa Form

I veckan hade jag tänkt komma igång med träningen lite smått igen efter förkylningen, är lite sugen på Step/Core på fredag eftermiddag och BP på lördag morgon. Nån som har lust att haka på?

Dagens BVC-besök

Klart lillkillen har vuxit! :D  Han är nu hela 71,5 cm lång och väger 9605 g - stora killen nu juh!

Utmaning, dag 3

Mysoutfit de luxe! Tröjan köpte jag på HM förra året och byxorna är från Cubus. Love it!
Och ja, ni ska få se nåt annat än slappa byxor här framöver! ;)

Utmaning, dag 2

Mina absoluta favvobyxor fick det bli idag! Köpte dem på Vero Moda när jag var gravid.... :)  
(försök att inte titta så mycket på oredan i bakgrunden bara ;) )

Utmaning, dag 1

Jag hade inte tänkt bege mig utanför husets väggar idag och då blev valet av byxa följande:

Utmaning!

Monstermalla uppmanar fler att vara med i veckans utmaning som är att ha olika byxor varje dag! Jag var först lite osäker på om jag ens ägde sju par byxor, men se det gjorde jag minsann! ;)
Så under nästa vecka kommer jag att för första gången ever att dokumentera min outfit varje dag. Blir lite spännande!

Var med du också! :D

När insidan inte matchar utsidan

Efter att ha funderat fram och tillbaka en hel del så kom jag, med hjälp av förslag i förra inlägget, fram till att jag ska tillägna detta 1000:e inlägg min kropp. Tänkte först skriva om våran långa resa med Zack som slutdestination, men de 5-6 åren vi spenderade med att växla mellan hopp och förtvivlan är nästan som bortblåsta nu när miraklet ligger här bredvid och sover. Sen så kommer jag knappt ihåg hälften av hur det varit under den resan så det vore lite trist med en massa hål i storyn känner jag.

Därför ska jag nu med ord och bilder sammanfatta de senaste två, två och ett halvt, åren som till stor del handlat om min kropp och mitt välmående. Jag kommer att vara ganska brutalt ärlig, så jag hoppas att ni tar det för vad det är – mina känslor gentemot mig själv, min kropp och mitt liv.

Jag har aldrig varit den där smala tjejen, men heller inte den där jättetjocka tjejen – i alla fall inte under skoltiden. Jag har alltid haft lite extra ”isolering” som jag kallar det, jag tycker att det låter bättre än ”fett” som har en sån negativ klang. Under åren i skolan så har jag alltid sportat. Var det inte handboll så var det innebandy och gympan på skolan var mitt absoluta favoritämne! Jag har alltid haft kurvor vilket jag faktiskt gillat, jag tycker att det är snyggt med lite tuttar och en schysst rumpa.

1998 hade jag storlek 30/32 i jeansstorlek och vägde 62-65 kg. Det kommer jag ihåg eftersom jag då ägde mina absoluta favvojeans genom tiderna och vikten har alltid varit en dröm att komma ner till igen. De var grymt snygga och satt som smäck över rumpan. Mycket trevligt. I juni 1998 tog jag körkortet – 18 år gammal (ung?) och hade ingen aning om vad som komma skulle. I samma veva jag fyllde 18 så kom jag ju även in på krogen lagligt – tjohoo!  Så vad var det då som komma skulle? Jo, med körkortet kom även latheten som ett brev på posten. Istället för att cykla dit jag skulle så tog jag mammas bil, det var ju så galet kul att köra bil! Cykeln blev dammig, under helgerna festades det och kilona kom krypandes. De asen.

Några år senare hade jag gått från 62 kilo till 82. Inte fullt lika tjohoo som jag kände när jag fyllde 18 och fick köra bil och gå på krogen. Efter en separation med den dåvarande så gick jag ner lite i vikt, men lyckades såklart inte stanna där nere så upp upp upp gick vågen – igen. Såklart testade jag alla möjliga sätt att gå ner i vikt, men det gick grymt dåligt. Det var inte mycket som hände på vågen oavsett vad jag hittade på. Jag är lite osäker på vilket år det var, men jag tror att det var året när jag träffade David – 2003 – som jag började bli så fruktansvärt trött, likgiltig, opepp och allt kändes som Mount Everest. Jag gick till läkaren som då kom fram till att jag hade en kronisk inflammation på sköldkörteln vilket innebar att jag inte producerade tillräckligt med hormoner. Detta innebär att jag i princip inte kunde gå ner i vikt hur än mycket jag försökte då kroppen inte ville ge ifrån sig något på grund av inflammationen. Jag fick medikament, Levaxin, som jag skulle käka resten av livet. Inte det heller så tjohoo som att fylla 18.

Jag testade fler dieter men inget funkade. Sen vet ni ju vad de säger om lyckliga förhållanden? De kan lätt bidra med att det smyger sig på en massa mysiga extrakilon. Behöver jag säga att jag var (och är såklart än idag) supermegalycklig tillsammans med gubben? Det kom mååånga kilon. Hujja. Inte bra alltså. Efter att ha varit envis hos en läkare så fick jag prova ett dietpiller, Reductil. Oh my. Det var ingen hit alltså. Känslan jag fick i kroppen var ingen lek. Hjärtat slog som om jag precis sprungit i en massa trappor – all the time! Den stress min

stackars kropp fick utstå var inte bra, inte det minsta, så jag gav upp efter ett par veckor. Nu i efterhand har jag fått veta att läkemedlet förbjudits då det orsakat dödsfall. Känns ju tryggt. Eller så inte alls.

I december 2008 gav jag upp allt vad dieter heter och bokade tid på vårdcentralen för att få en remiss till Sunderbyn och en Gastric Bypassoperation. Då hade jag läst på grundligt i nästan ett år om vad en sån operation innebär och vad man kan förvänta sig för liv efteråt. I det läget hade jag daglig värk i kroppen och mina leder hade börjat ge upp. Jag insåg också att min kropp aldrig skulle orka med en graviditet som vi så innerligt längtade efter (då hade vi aktivt försökt få till en bäbis sen 2005, om jag inte minns fel). Jag har alltid, under alla år som överviktig, inte riktigt känt mig som mig själv. Det är så knappt att jag känt igen den person jag sett i spegeln – lite som att jag burit en dräkt över mitt sanna jag. Är ni med?

Det dröjde rätt många månader innan jag blev kallad till gruppinformation inför operationen, i oktober 2009 fick jag lyssna till kirurgens genomgång. Jag visste det mesta, men jag hade med mig gubben och jag tror att det var bra att han fick lyssna med egna öron vad som sades. Det blir ju sällan likadant när man återberättar något och så glömmer man alltid nåt viktigt. Efter mötet var jag förväntansfull och nervös som aldrig förr. För er som inte vet så är jag extremt rädd för nålar och blod, så sjukhus och vårdcentraler går jag bara till om jag verkligen måste. Sen att ta ett beslut om att göra en operation utan att vara sjuk är också rätt stort. Men jag valde i alla fall att göra detta. Den 3:e mars 2010 kl 13.00 opererades jag med titthålskirurgi vid Sunderby sjukhus av en Dr Anders Nilsson. När jag vaknade upp så mådde jag faktiskt rätt bra, med tanke på att de just hade möblerat om mitt tarmsystem. Jag hade lite ont men fick morfin och panodil och så blev det bra. Det som störde mig mest var att jag var jääättetrött och ville sova men vaknade varje halvtimme när apparaten kollade mitt blodtryck. Dagen efter så åkte jag upp till avdelningen igen (24 timmar på IVA var obligatoriskt) och ringde direkt till gubben som tog med sig min mor och kom till Sunderbyn för att hämta hem mig. Klockan 20.30 på kvällen efter operationen åkte jag hem igen. Fort var det gjort. Det var nu det nya livet började.

Jag har lite dålig koll på hur mycket jag gick ner i början, men på kanske tre månader gick jag nog ner 25 kilo i alla fall. I maj 2010 – alltså nästan tre månader efter op – kom en chock. Jag var gravid! De rekommenderar att man väntar i ca ett år innan man blir gravid efter en sån här operation, mest då för att kroppen ska ta igen sig och börja fungera optimalt. Vi var väl inte helt optimistiska när det kom till graviditeten då det var min åttonde och det har ju inte blivit några barn tidigare liksom. Den här graviditeten kändes förvisso annorlunda från dag ett, men jag trodde att det berodde på att kroppen var i ett annat läge än tidigare. Den historien har ni ju hört så den skippar jag. Det blev en Zack av den graviditeten.

Under graviditeten så var det grymt kämpigt att få i mig tillräckligt med näring eftersom Z tog allt han behövde och lämnade ytterst lite kvar till mig. Jag gick ner 5 kilo i början för att sen gå upp dem och 3 till typ. Det var en lättnad när jag började gå upp för då kändes det tryggare för lillens skull. Jag har läst om många opererade som är livrädda för att gå upp i vikt under graviditeten vilket jag har så svårt att förstå. Det är ju en genetisk grej, och så är vi byggda – vi lägger på oss extra kilon för att skydda bäbisen i magen, det är inte av ondo liksom.

Att bli gravid tre månader efter en sån här operation är inget jag rekommenderar till andra, fastän det nu gick bra för mig. För det är grymt tungt att kämpa på med maten och ställa om till det nya livet kostmässigt samtidigt som ett litet liv växer inuti en. Jag var nästan i dvala under hela tiden. Det är först nu jag kan ta vid där jag slutade, tre månader efter op.

Nu äter jag ofta och mer lagad mat än tidigare. Förut var det grymt mycket smörgåsar och snask istället för mat. Nu är det mat först och sen mellan måltiderna så kan jag unna mig något gott om jag känner för det. Jag har valt att inte plocka bort allt gott då jag känner mig själv alldeles för väl. Jag kan äta godis mitt i veckan om jag vill – men då handlar det kanske om t ex 5-6 godisar istället för 5-6 hekto godis. Skillnaden är enorm! Något mer som jag tycker är lite intressant är att mina smaklökar inte är vad de varit tidigare. Mat som jag inte tidigare varit så förtjust i äter jag mer än gärna, provar gärna nya saker och sånt jag ätit med god aptit förut går bort helt och hållet. Jag har hört att det är fler som varit med om detta fenomen så jag är långt ifrån ensam om detta.

Jag har även börjat träna igen och det är så galet skönt att träna med den ”nya” kroppen istället för med den ”gamla”. Övningarna blir lättare att göra och jag orkar så mycket mer – hur kul som helst! En av baksidorna med operationen är ju att man blir rätt slapp i kroppen då mycket muskler åker när man går ner så snabbt i vikt. Så nu ska den slappa kroppen trimmas inför nästa år då jag planerat att vara mitt bästa jag. En annan baksida är skinnet som inte alltid kanske hänger med i viktnedgången. Jag har haft tur då de områden jag var mest orolig för (armar och ben) faktiskt har hängt med grymt bra. Lite muskler där så blir det ännu bättre! Magen har inget direkt ”hud-mot-hud”-problem, den ser ut som att den har varit med lite bara. Och det har den ju – den har ju varit betydligt större i och med övervikten och sen har jag ju varit gravid också och det syns. Men jag känner mig ändå rätt nöjd, för jag menar – den är ju så galet mycket finare nu än vad den var för en massa, massa kilon sen. Sen vill jag inte gärna operera mig mer än nödvändigt så jag väljer att vara vän med den kropp jag har idag. Både billigare och helt riskfritt!

Så till den stora frågan… Hur mycket har jag då gått ner? Jag har gått ner 40 kilo och äntligen känner jag igen mig själv på bilder och i spegeln. Det är en underbar känsla att känna harmoni över att insidan och utsidan äntligen matchar varandra igen. Att kunna leva fullt ut – leka med Z och hunden, ta på sig skorna utan att bli andfådd, att slippa ha ont i hela kroppen varje dag, att inte vara orolig för att jag ska mosa gubben när jag sitter på hans knä…. Ja, sånt som de flesta tar för givet är nu för mig sånt som sätter guldkant på vardagen.

Livet blir vad du gör det till!

Nu har ni chansen att bestämma!

Jag tänkte att ni som läser ska få bestämma vad mitt 1000:e inlägg ska handla om - passa på, för det lär nog bli enda gången jag lämnar över makten till er! :P

Så gnugga geniknölen och kom på nåt bra!

Och så kom förkylningen som jag lyckats undvika i ett par år... Tjohoo så kul. :/  Hade liksom klarat mig utan den känns det som.

Snart inlägg nr 1000, tror att jag måste luska på nåt bra att skriva om då... Den som väntar på nåt gott. :P

?

Trött.

Snooooooor!

Hur mycket snor ryms det i Zs näsa? Min gissning skulle vara: A lot! Det tar ju aldrig slut juh! Sen vill man ju som hjälpa honom att få ut det med hjälp av snorsugen, men herreguuuud så arg han blir - sparkas, fäktar med armarna och vrider på huvudet. Det är inte helt lätt att hjälpa honom då kan jag lova. Hujja.
I några nätter så har han inte heller sovit så där jättebra och både jag och gubben har varit helt slut... Inatt sov han i alla fall som han brukar, så vi har också fått okej med sömn. Sköööönt.

Idag kommer Zs farfar och hälsar på där efter lunch. Tror att han skulle ha med sig lite ved och så skulle han ta med sig en soffa och en skåp som Davids bror ska ha som deras mor lämnade här när hennes grejer mellanlandade i garaget. :)

Det blir bra det. :)

I told you so!

Idag bokade jag om min frissatid som jag hade på fredag. Det blir den 28:e istället när pengarna kommit igen och jag har råd att göra det jag vill istället för att bara göra halva jobbet... :)  Ni har säkert redan listat ut vad jag ska göra, men för er som inte gjort det kan jag berätta att jag nog är mer blondin än redhead. ;)  Ska iaf klippa till det lite och sen påbörja vägen tillbaka till mitt rätta jag.
Varför färgade jag det rött från första början då? Jo, för ibland är jag så jäkla less på att alltid köra på säkra kort att jag tänkte att jag för en gångs skull skulle vara lite wild and crazy! Sen att jag alltid förtränger orsaken till varför jag inte ska ha färgat hår är ju en annan femma.... Orsaken? Eftersom jag är rätt ljus i mig själv så lyser min hårbotten i princip upp och gör att jag ser tunnhårig ut - not så vackert. Sen växer mitt hår som ogräs så att ha färgat hår innebär att jag måste färga håret minst en gång i månaden för att det ska se snyggt ut = oekonomiskt. Blont hår ser mest tjockare ut när det växer ut lite så där kommer man undan rätt billigt ändå.

Då vet ni.

Nu gruvar jag bara lite över vad min frissa ska säga... Iiiihhh. *nervös*  FavvoFrissanFrida har varit mammaledig så jag har gjort allt bus utan hennes input och hon har i princip förbjudit mig att färga håret mörkare då hon vet hur jag funkar... :P  Jag får väl säga att jag gjorde det för en god sak, eller nåt. ;)

Buzzar mer!

Allas veckotidning fick jag förmånen (jo, faktiskt "förmånen"!) att testa via Buzzador. Jag hade ställt in mig på att det skulle vara en sån där "kärringtidning" utan nåt vettigt alls, men ack så fel jag hade! Fanns ju en massa recept, artiklar, korsord som faktiskt tilltalar alla åldrar! Fasen så kul det är att bli positivt överraskad! :D 
Jag kommer att få fem gratis tidningar i slutet av den här perioden som jag får dela ut till vänner och bekanta - någon som vill testa? Skriv här så fixar jag det när jag får hem dem! :D

Digster

Jag har gått och blivit en Buzzador vilket innebär att jag får testa en massa olika produkter och även dela med mig av dessa till andra. Hur grymt som helst!

Just nu är det Digster som är aktuell. Vad är då Digster?

Digster ger dig mer än 150 uppdaterade spellistor för olika tillfällen och smaker till Spotify, iTunes och WiMP. Tjänsten drivs av världens största musikbolag Universal Music. Musiken på Digster kommer däremot från alla musikbolag.

Digsters musikredaktörer hittar en balans mellan det sensate och något som passar många, mellan det smala och det med stor publik. Alla spellistor är märkta med en genre, stämning och vad redaktörerna tycker att listan passar för. Allt ifrån party till avslappning, romantik, högtid och träning.

ALLTID UPPDATERADE

Digsters bästa spellistor är ”Live”-listor som normalt uppdateras

en gång i veckan. Du behöver bara lägga till dem en

gång i Spotify. Låtarna på en spellista fi nns kvar men ny musik

kommer upp och redaktörerna ser till att ordningen känns bra.

Digsters numrerade spellistor är helt enkelt spellistor som

ingår i en serie, där de istället för att ändra innehållet i en

och samma lista ser till att aldrig ändra dem efter att de är

skapta. På så vis behöver du aldrig vara orolig att just en

din favoritlåt plockats bort precis när du ville ha den!

Jå

Jaaa, jag vet att jag är kass på att uppdatera bloggen men det är för att Blogspot bråkat med mig varenda gång jag ska uppdatera - sidan hänger sig heeeeela tiden. Då vet ni.

Gör dock ett försök idag att uppdatera er lite på vad som händer här på Humlevägen. :)

Häcken är nu nerkapad - äntligen! Som jag har längtat! :D  Bästa pappan kom och kapade ner den i söndags så nu ska den bara rensas lite på gräs och ruttna, gamla stammar och lite brännässlor. Hoppas på att den kommer att bli finare nu då. Hur som helst så kommer den att vara lättare att hålla efter iaf. Det är ju alltid nåt.
Sen har vi beslutat att ta ner det gamla äppelträdet också, jag tror att det har gjort sitt. Det står även lite väl nära huset för att det ska vara optimalt... Så planen är att flytta vinbärsbuskarna till baksidan och i hörnet av tomten där de är idag vill vi sätta ett nytt äppelträd så vi får lös lite mer gräsyta. Tror att det kommer att bli superbra! :)  Måste kanske dra våra planer för Lisa i helgen så vi inte gör nåt jättedumt. :P

Övenattningen hos morfar och mormor I gick jättebra för Z, lite magknip på kvällen men annars inga problem alls. Känns skönt att han visat sig från sin bästa sida när han varit borta, då kanske det inte är så svårt att få barnvakt igen... ;)  Vi gör ju dock sällan nåt som kräver barnvakt men det var grymt najs att gå ut och äta och gå på bio, och bara vakna av sig själv på söndag morgon - guld värt! Klockan 07.30 vaknade jag och var hur pigg som helst så då klev jag upp, käkade frulle och började städa lite. :P 

Z har även kommit på hur gåstolen funkar så nu undersöks allt han når med sina små Gadgetarms... Haha! Sötunge! :P

En härlig lördag

Klockan 08 imorse satt jag hos frissan och trollade bort de där "crazy color"-slingorna som de testat tidigare under veckan - blev massor bättre! :)  Efter det rusade jag vidare till Korpen där jag körde ett Bodypump-pass som chefen Camilla Lu höll i - gryymt skönt!

I eftermiddag blir det att skjutsa Z till Svensbyn där han ska sova över hos sin morfar och bonusmormor. Jag och gubben ska gå ut och käka och sen gå på bio - kommer att bli jättemysigt. Jag tycker att det är viktigt att man får ha lite tid utan kids nån gång emellanåt.
På söndag får vi sovmorgon, det längtar vi nästan mest efter! :)