PMS

Från Wikipedia:
"Premenstruellt syndrom, PMS, är ett samlingsbegrepp för olika typer av fysiska och/eller psykiska besvär under förstadiet till menstruationen och som i vissa fall kan utgöra ett handikapp. PMS-besvären är mest uttalade 3 – 10 dagar före mens men många kvinnor kan även ha uttalade besvär vid ägglossning. Det är ofta de psykiska symptomen som dominerar vid PMS. Stämningsläget förändras i rikting mot nedstämdhet och kvinnan blir känslomässigt instabil. Det gäller allt mellan "att känna sig olycklig" (vara dysforisk) till verklig depression. Däremellan ligger tendens att bli irriterad, intolerant, orolig, grälsjuk och aggressiv. Vissa kvinnor kan även uppleva olika typer av smärta. Bland annat eftersom kroppen behåller mer vätska dagarna innan mens och orsakar allmän viktökning och svullen mage. Många kvinnor får även ömmande bröst, ryggont, migrän eller känner sig allmänt illamående.
Forskare tror idag att PMS kan bero på en överkänslighet i hjärnan för progesteron och dess nedbrytningsprodukter. Även syntetiska gestagener (som finns i vissa p-piller) omfattas av överkänsligheten. Graden av känslighet avgör graden av besvär.
Behandlingen av PMS har blivit mer framgångsrik på senare år. Behandlingen utförs ofta på flera sätt. I de flesta fall behövs ingen behandling utan bara information om vad symptomen beror på[1]. Många kvinnor kan uppleva att problemen försvinner eller mildras när de tar p-piller. Många mår bra av att undvika stress, motionera regelbundet och äta sunt. Vätskedrivande mediciner hjälper ofta mot svullnad i kroppen. PMS med depressiva inslag hos kvinnor över 15 år kan behandlas med antidepressiva medel tex. SSRI eller tricykliska antidepressiva (TCA) i lägre doser.
Det finns även en allvarligare form av PMS som endast inkluderar de psykiska symptomen; premenstruell dysforisk störning."


Inte helt överraskande att man är en smula störd den veckan... Det är inte bara en myt. ;)

Har känt mig otroligt känslosam senaste veckorna, har säkert gråtit minst en gång per dag. Det är fasen jobbigt. Jag vet ju varför, det har bara blivit alldeles för mycket på en och samma gång... Men det är så livet funkar, gissar jag.

Funderar på att göra min blogg lösenordsskyddad så jag kan skriva mer personliga saker, men vi får se hur det blir med det. Ska sova på saken...